Reklambloggen

april 7, 2008

Ett nödvändigt vilkor för effektiv reklam

Filed under: Uncategorized — reklambloggen @ 8:55 e m
Tags: , , , ,

Cadbury filmen i förra inslaget funkar inte för mig.

Jag tycker den är ett bra exempel på en kreativ filmidé vars mecenat avtackas med ett packshot i slutet. Jag undrar vad som kom först, filmidén eller kommunikationsuppgiften? Det händer inte sällan att jag ser reklam som man misstänker började som en kreativ idé vars skapare försökt sälja den till en handfull andra varumärken innan någon nappade. Det här straffar sig i effektiviteten vill jag lova. Många är de medieutrymmes miljoner som kastas bort utan att något varumärke gynnas. Det är inte heller ovanligt att konkurrenten gynnas. Då är det ännu värre, istället för pengarna i sjön är det pengarna i knät på konkurrenten.

Nu är det ju så att jag inte tillhör målgruppen. Det kanske är så att för de som gör det så är det självklart att en sådan sprudlande leklusta och energi bara kan tillhöra ett varumärke, och det är det ju bra. Vi testar massor av filmer bl.a. med avseende på om det är tydligt vem avsändare är och då avslöjas det om även konsumenterna tycker det är solklart, eller om det är idé med lös anknytning till den som betalar. 

Det finns många aspekter av ”bra” reklam, men en sak är klar: Utan tydlig avsändare är det aldrig en effektiv användning av budgeten.

Robert Heath driver en tes om ”low involvement processing” vilket ibland tas som stöd för att det inte är så viktigt det där med att vara tydlig med budskap och avsändare. Känns det rätt så är det rätt, liksom. Så är det inte alls, men han har värdefulla poänger. Mer om det nästa gång.

mars 31, 2008

Mer om kreativ reklam. Och effektiv reklam.

Filed under: Uncategorized — reklambloggen @ 8:05 e m
Tags: , , , , , , ,

Man brukar ju tänka sig någon form av effekthierarki varav AIDA (attention, intrest, desire, action) torde vara den mest spridda och tillika den enklaste. Tanken med denna och andra, t.ex. ARF-trappan, är att människor först måste lägga märke till reklamen för att sedan förstå budskapet vilket in sin tur bör leda till en positiv attityd till varumärket som sedan leder till köp.

Nu visar det sig att det där med att ”lägga märke till” är mycket mer komplicerat. Istället är det så att hjärnan först bestämmer sig för om det är värt besväret eller inte, och sedan, om det blir prioriterat, ”lägger märke” till reklamen. Om det är värt det eller inte beror på om det finns något gött att hämta eller något läskigt att undvika, dvs det är en känslomässig reaktion. Det är det här som är en stor del av kvalitetskillnaden i kreativitet, det räcker inte med att det är nyskapande, det måste också ha förmågan att fånga intresset.

En bok som varm rekommenderas för en uppdaterad beskrivning av hur hjärnan processar reklam är den här.  

En reklam som fått mycket välförtjänt uppskattning på sistone är den här. Men är den effektiv? Det återkommer jag om i morgon.

Blogga med WordPress.com.